Äntligen har jag packat undan alla mina kläder och packat min ryggsäck.
Börjar känna mig redo för avfärd.
Allt känns så märkligt.
Var i stan tidigare och träffade T2. Hon bjöd på en kaffe och vi var i kungsan och kollade lite på galan för mänskliga rättigheter i Iran. När vi skulle säga hejdå var det jättekonstigt. Man vet inte riktigt vad man ska säga. Vi ses om ett år!
Det är så konstigt. Jag kommer sakna henne sjukt mycket.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar